Ska alla göra som marknaden nu?

Under seminariet presenterade Johan Hvenmark och Anna Fyrberg Yngfalk från Ersta Sköndal Högskola sin rapport om civilsamhällets roll och utveckling i ett alltmer marknadsorienterat Sverige. De menade att gränsen mellan offentlig, privat och ideell sektor suddas ut och att myndigheter många gånger jämställer ideella föreningar med företag. Detta är ett symptom på den marknadisering som råder i vårt samhälle där välfärd ska fungera genom marknadslösningar. Företeelsen är inte typisk för Sverige utan är en del av den New Public Management-våg som sköljt över världen. Ideella föreningar måste idag förstå marknadens logik för att överleva och växa. Detta leder till att de, många gånger oreflekterat, tar in marknadsmodeller i sina verksamheter. Ideella organisationer känner sig många gånger motarbetade av myndigheter som betraktar dem som företag på en marknad. Att denna uppfattning också finns hos medborgarna tyder det ökade antalet anmälningar till Konkurrensverket på. Konkurrensverket har här ett tolkningsföreträde vilket innebär att ideella föreningar, som har dåligt stöd i svensk lag, betraktas som företag i anmälningarna just eftersom konsumentverket anser detta. Då spelar det alltså ingen roll att föreningarna anser sig vara allt annat än företag. Detta, menar Hvenmark och Fyrberg Yngfalk, gör att det ideella får stå tillbaka för skyddet av individen – konsumenten. Ett flertal ideella föreningar, särskilt de som lyckats bra, hanterar stora summor pengar och säljer tjänster, ja till och med varor till både medlemmar och icke-medlemmar. Det kan ibland vara svårt för konsumenten att uppfatta att det är en ideell förening man har att göra med. Men hur ska då en ideell verksamhet kunna växa och utvecklas utan att sluta betraktas som just ideell? Detta kan duon inte svara på, men de menar att man nog får acceptera att man behandlas och betraktas som företag när man faktiskt beter sig som ett sådant. De avslutar dock med att säga att politiker måste komma med tydligare riktlinjer för vad myndigheterna ska betrakta som företag och inte. I alla fall om vi vill ha ideella föreningar i framtiden.

I slutet av seminariet kommenterades de ideella föreningarnas nya verklighet av några olika representanter från den ideella sektorn och det mest tänkvärda kom, enligt mig, från Karin Mattsson Weijer, ordförande i Riksidrottsförbundet. Hon belyste den demokratiska aspekten av utvecklingen där konkurrens värderas högre än politiska beslut fattade på årsmöten. Hon menade också att konkurrensverket har en snäv syn på vad marknad är och bara räknar en marknad av ekonomiska värden och därmed helt bortser från de sociala värden som de ideella föreningarnas arbete medför. Om detta ska mätas i pengar tror jag nog att de ideella föreningarna konkurrerar ut företagen sett till de stora sociala vinster man får per krona in i verksamheten. Värt att reflektera vidare över är också hur dagens samhälle med politikerna i spetsen, särskilt på landsbygden, överför mer och mer samhällsansvar på den ideella sektorn samtidigt som man sparkar undan benen för den.

*Johan Hvenmark och Anna Fyrberg Yngfalks rapport finns snart att läsa på riksidrottsförbundets hemsida.